Media och censur

Fria massmedier är en grundförutsättning för demokrati. Tryck- och yttrandefriheten är skyddad i en fungerande rättsstat. Även mänskliga rättigheter skyddar vår rätt till åsiktsfrihet samt yttrandefrihet men med vissa begränsningar.

Sverige ger var och en rätt till yttrandefrihet (enligt FN:s artikel 19, den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna), att ha egna åsikter, ta emot, söka samt sprida idéer och information med hjälp av olika uttrycksmedel.

Medias tryck- och yttrandefrihet har stark skydd i tre grundlagar: Regeringsformen (RF), tryckfrihetsförordningen (TF) samt yttrandefrihetsgrundlagen (YGL).

Regeringsformen garanterar frihet i skrift, tal, bild samt frihet att uttrycka känslor, tankar och åsikter. Restriktioner av denna frihet gäller påståenden eller information som kan utsätta människor för andras missaktning eller äventyra vårt lands säkerhet.

Tryckfrihetsförordningen gäller för tryckta media och övrig media (TV, radio samt internetpublicering) gäller yttrandefrihetsgrundlagen. Detta innebär att media, TV samt radio har starkt skydd och stor frihet att kunna sprida information eller åsikter som de tycker är relevanta eller intressanta.

Media har precis som alla andra företag anställda och det finns alltid anledning att exempelvis ta reda på hur företagets medarbetare trivs på sin arbetsplats. Ett bra och effektivt sätt att göra en medarbetarundersökning finns via företaget Ungapped som erbjuder trygga och säkra digitala medarbetarundersökningar samt HME-mätningar. Det är enkelt och smidigt att ta reda på hur personalen trivs på sin arbetsplats genom bland annat Nöjd-MedarbetarIndex (NMI). Ungapped erbjuder ett verktyg för företag att kunna genomföra egna professionella medarbetarundersökningar utan tidskrävande administration samt hantering.

Media har en viktig uppgift att granska makten. Det finns tre huvudpunkter i tryckfriheten som gör det lättare för media att göra sina granskningar och sedan sprida resultaten.

Både YGL samt TF har förbud mot censur eller liknande åtgärder, vilket bland annat innebär att det allmänna (stat, kommun eller offentlig sektor) inte får förbjuda publicering. Det är viktigt att veta att det inte är censur om en ansvarig utgivare vägrar publicera ett material eller om en webbplats tar bort inlägg som bryter mot deras regler.

Vid publicering på sajter som inte har en ansvarig utgivare, som exempelvis Twitter, Facebook, bloggar och Instagram, är varje person ansvarig för sina inlägg. Däremot har internetföretagen ett eget ansvar som ’tillhandahållare av tjänsten’ att hålla uppsikt över kommentarer eller inlägg.

Journalister vet att de måste följa de etiska reglerna som till exempel innebär att nyheter ska återges korrekt och sakligt. Branschen har till och med etablerat egna publicitetsregler för att ta eget ansvar för den stora frihet de åtnjuter.

I och med att media publiceras mer och mer online kan problem uppstå i framtiden. Medias ökande användning av internet, som saknar det grundlagsstadgade skyddet för tryckfrihet och yttrandefrihet, behöver ses över. Det finns anledning att snarast börja titta på hur lagstiftningen kan skydda medias tryck- och yttrandefrihet online.